Breathing.

Det finns så mycket som jag vill skriva om men som känns rättså värdelöst att skriva om. Jag skriver ju faktiskt inte för någon specifik jävel utan detta är ju enbart för mig egentligen så yeah. 

Mindre än två veckor till studenten! Känner en skräckblandad förtjusning över det hela. Det börjar med balen nu kommande fredag och jag är riktigt taggad. Längtar tills man står där framför spegeln, sminkar sig, fixar håret och dubbel checkar att allt sitter som det ska innan man drar iväg till det glamorösa chabraket. Vet bara att direkt när jag ser personen, som har samma inverkan på mig som musik har, kommer jag tappa andan. 

Sen på måndagen är det mösspåtagning klockan nio på morgonen då alla sätter på sig sina studentmössor samtidigt och kollar på något bildspel över de tre åren. Sen på Kvällen är det den sista treafesten. På tisdagen skulle estetlärarna ha någon form av avslutningsgrej för oss treor, kommer bli minst sagt sentimentalt. På onsdagen är det aktivitetsdag/säckvandring. På torsdag ska vi fixa med flaket och allt, sen på fredag är det studenten! Kommer bli så grymt hektiskt. Och sen direkt på måndag veckan efter börjar man jobba. 

Träningen går riktigt bra iallafall. Tränar 3-4 ggr i veckan, springer 7 km på löpbandet. Det är då uträknat styrketräningen som jag gör några gånger i veckan så som squats, situps, plankan med mera. Sen tar jag hyfsat långa prommenader på det. Det säger jag inte för att ge någon dåligt samvete eller något sånt utan jag skriver det för att jag är stolt för att jag helt och hållet ändrat min livsstil efter att ha gått igenom massivaste bergochdalbanan. 

Ni vet hur man kör truth or dare på fest? Och alla som ska skryta sig genom att välja truth? Jag är trött på sanningen eftersom sanningen oftast inte är spännande, finns alltid något som är infekterat med lögner. Jag gillar Dare eftersom det är svårare att komma undan med en lögn. 

Skönaste låten.